Aktuellt, Nyheter

Nya medel för att växla upp arbetet med social innovation

Vinnova har beviljat medel för ett samverkansprojekt mellan Mötesplats Social Innovation (MSI) och fem lärosäten för att beskriva etablering och uppväxling av en nationell kunskapsplattform med lokal och regional förankring för social innovation i Sverige.

Summan på 1,5 miljoner svenska kronor ska användas till att genomföra en förstudie. Målet med studien är att dra upp riktlinjer för hur man ska etablera och vidareutveckla en nationell kunskapsplattform för social innovation med lokal och regional förankring.

Aktörskonstellationen består av Mötesplats Social Innovation (koordinator), Göteborgs universitet via GU Ventures, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet och Umeå universitet.

– Behovet har länge varit stort av en samordnad insats för att stärka det här området, inte minst med fokus på kunskapsutveckling, i hela landet. Nu får vi möjlighet och resurser att göra detta vilket vi på MSI/Malmö universitet ser fram emot, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande på Mötesplats Social Innovation och vice rektor vid Malmö universitet.

Kunskapsplattformen ska nationellt såväl som lokalt och regionalt driva, initiera och genomföra kunskapsspridning/delning, kunskapsutveckling, koppla an till forskning och skapa neutrala plattformar där aktörer från privata, offentliga, idéburna sektorn och akademin kan mötas och dela kunskap för att driva området framåt.

Inom ramen för förstudien kommer man att kartlägga nuläget och bland annat se vad som görs inom och i samarbete med lärosätena regionalt och nationellt och vilka satsningar och styrkeområden inom forskning, utbildning och innovation som lärosätena driver och utvecklar idag.

En annan viktig aspekt är att identifiera internationell best practice och lärdomar, framförallt genom att undersöka hur liknande initiativ har byggts upp i andra länder.

– Vi sex som kommer att genomföra denna förstudie är redan idag engagerade aktörer inom fältet i nationellt. Tillsammans kan vi stärka området ytterligare och även identifiera vad behoven är för att Sverige ska vara i framkant internationellt då det gäller kunskapsutveckling inom social innovation, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation.

I en undersökning från 2016 angav 22 procent av Nordeuropeiska organisationer inom fältet kunskapsbrist som en huvudsaklig barriär för utvecklingen av sociala innovationer. Detta innefattade framförallt en brist på effektiv kunskapsdelning, spridning av goda exempel och tillvägagångssätt (best practice) samt behov av att möta och lära från tidigare initiativ.

– På Vinnova ser vi ett stort behov av att stärka det sociala innovationssystemet genom att öka utveckling och spridning av kunskap och forskning samt möjligheten för utövare och potentiella utövare inom den sociala ekonomin att mötas och dela erfarenheter. Detta arbete främjar både den samarbetsstruktur som utmärker sociala entreprenörer och innovatörer och bidrar till att sprida kunskap och medvetenhet till allmänheten, politiken och offentliga aktörer om vad socialt entreprenörskap och innovation är, samt dess positiva effekter och hur området kan utvecklas, säger Andreas Netz som arbetar med social innovation på Vinnova.

2 thoughts on “Nya medel för att växla upp arbetet med social innovation”

  1. Hej! För 30 år sedan upptäckte jag en form av empatiskt fungerande och KASAM – förhöjande utvecklingssamtal som tar 10 till 20 minuter gången och som har en inkluderande salutogen effekt som bland annat yttrar sig i att det botar skolhat och skapar en förändring i attityder som gör besvärliga destruktiva elever och unga människor till en tillgång istället för en belastning. Jag har alltså 30 års erfarenhet av att använda det här arbetssättet som jag är upphovsman till och som är duplicerbart och som jag under denna långa tid har gjort allt för att sprida men inte fått fullt genomslag för ännu. För några år sedan hade jag möjlighet att göra den här metoden systematiskt med alla elever i årskurs sex på en skola i Malmö. Det var besvärliga klasser, speciellt den jag var klassföreståndare för men eleverna stod i kö för dessa samtal som var mycket uppskattade. Eleverna går nu ut årskurs nio och jag har inte haft någon kontakt med dem sedan sexan mer än att jag har fått indikationer på att de var skolans bästa sjuor när de började högstadiet. Jag skulle vilja ha hjälp med någon form av undersökning tillsammans med att jag intervjuar eleverna kring om de tycker att de har haft någon nytta av dessa samtal och den KASAM – förhöjande informationen under sin tid på högstadiet

    1. Hej Bengt, tack för ditt inlägg. Skriv gärna till någon av oss på MSI så kan vi säkert hjälpa dig med att ta din fråga vidare till relevant person. vänligen Maria Collings

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *