Social Innovation Skåne

Kan fler bidra till forskningen kring sociala innovationer?

I flera länder har man lyckats skapa former för att uppmuntra civilsamhället att delta i utformningen av framtidens forskning kring att lösa samhällsutmaningar. Metoden kallas science shops.

Denna text är ett sammandrag från ett seminarium från Social Innovation Skånes lärkonferens i mars 2017 som handlade om ämnet. Seminariet leddes av Fredrik Björk, doktorand i historia och adjunkt i miljövetenskap på Malmö högskola och Tora Törnquist, verksamhetsutvecklare på Nätverket-Idéburen Sektor Skåne.

LÄRKONFERENS 2017: Science shops är en modell för forskningsanknytning och kunskapsutveckling mellan civilsamhälle och akademi. Ordet ”Shop” betyder plats där man gör något. Begreppet Science Shop kommer från Nederländerna under tidigt 1970-tal, och växte fram inom miljöområdet. Studenter, doktorander och unga forskare började titta på vem som finansierar forskning och kom fram till att det främst handlar om offentlig sektor och stora företag. Vetskapen kring detta gav upphov till nya tankegångar. Vill vi bidra till lagändringar och nya policys inom miljöområdet så behöver vi tillgång till det civila samhällets kunskaper och behov. Då kan vi ställa nya forskningsfrågor och börja jobba på nya sätt tillsammans.

Utvecklingen av Science Shops har gått framåt sedan 1970-talet. Metoden har breddats från naturvetenskap och miljö till att mer nystartade Science Shops är inriktade mot det sociala området. Det finns en global spridning av konceptet och ledande just nu är Canada, Sydkorea, Rumänien, Tyskland och Nederländerna. I Sverige har science shops inte varit närvarande alls. Samverkan kring forskning har funnits sedan länge men Science Shops handlar om att institutionalisera samverkan mellan civilsamhälle och akademi, att det finns en plats där kunskapen finns tillgänglig för alla. Det ökar möjligheterna till att kunskap som skapas också sprids vidare istället för att hållas kvar mellan få parter som annars ofta är fallet. Dessa mer fasta institutionaliserade former är ofta kopplade till universitet men i flera länder har man valt att ha fristående organisationer. Grundfinansieringen kommer ofta från universitetens ordinarie budget men det blir allt vanligare med projektfinansiering, vilket kan vara ett problem då projektens målsättningar kan störa verksamhetens kärna.

Science Shops i Skåne

Social Innovation Skåne jobbar med att göra forskningen kring social innovation mer tillgänglig och om vi ska kunna förändra samhället måste vi prata med civila samhället. Just nu pågår en försöksomgång i Malmö utifrån ett pop-up-format som inte har en fast fysisk plats. Försöksomgången består av 3 träffar under våren där möten mellan organisationer i idéburen sektor tillsammans med akademin möjliggörs. Tillsammans identifieras utmaningar som de idéburna organisationerna står inför samt diskussioner kring olika frågeställningar som kan vara intressanta att ha forskning på. Forskare och ämnesexperter från Malmö högskola deltar i dessa diskussioner och tar frågeställningarna med sig som efter första träffen är 17st till antalet. Vid nästföljande träff har forskarna tittat närmare på redan befintlig forskning. Här kan man ibland landa i att det handlar om att tillgängliggöra befintlig forskning eller att forskningsfrågor kan slås samman och beforskas vidare. Tanken är att detta steg ska ge mer klarhet kring vilka möjligheter som finns för att gå vidare. Tredje träffen handlar om hur man kan gå vidare med forskningsfrågorna i organisationerna och hur finansieringen ska se ut.

Ambitionen är att vi inom ramen för Social Innovation Skåne ska genomföra ett Science Shop-upplägg till under projekttiden. Just nu funderar vi på om vi ska använda ett liknande upplägg nästa gång eller om vi ska bjuda in fler högskolor/universitet i processen eller om fler sektorer, exempelvis näringslivet, också ska vara med. I framtiden kan det bli tal om en mer permanent funktion.

Utmaningar

Under försöksomgången var det tydligt att samtalen befann sig i gränslandet mellan forskning och innovation. Om man tittar på hur forskningen är organiserad och finansierad ser vi att forskning är en sak och innovation är en helt annan sak. Samtidigt undrar vi varför så lite av vårt forskningsarbete och innovationsarbete är sammankopplade. Det beror till stor del på att finansieringen kommer från två olika budgetar som har organisatoriska skillnader.

Traditionellt ger forskning akademisk legitimitet medan innovationsarbete inte gör det och det är tydligast när det gäller social innovation. Det här är något som måste förändras och i arbetet vi nu gör får vi en möjlighet att tydliggöra behovet av att jobba närmare dom som driver sociala innovationer.

Resursbrist är en annan utmaning. Idéburna organisationer behöver ofta fokusera på att lägga pengar på kärnverksamheten och forskningsidéer behöver forskningspengar. Det finns alltså svårigheter att lägga resurser för att få ihop detta pussel.

Idéburna organisationer ser ofta problem som måste lösas här och nu. Det gör att man generellt inte har tid att vänta på ett forskningsprojekt som ger resultat längre fram. Utmaningen är att hitta lagom stora forskningsprojekt som kan fungera för alla parter under hela projekttiden.

Kunskap och förståelse för varandras förutsättningar är också en utmaning. Det kan vara svårt för en idéburen organisation att ha veta hur man får kontakt med universitet och högskolor och att förstå processen kring forskning. Den pop-up science shop vi nu provar är ett sätt att överbrygga detta samtidigt som det kan upplevas lite forcerat. Upplägget gör att man vid ett visst datum ska man ha arbetat fram idéer på forskningsprojekt. Det är inte alls säkert att en idéburen organisation har förutsättningarna att ta fram sådana just vid den givna tidpunkten, det är inte så dom jobbar. Då kan en permanent plats med löpande verksamhet vara en lösning på detta problem, alternativt att forskningsidéer kan samlas in via en webbplats vid vilken tidpunkt som helst.

Exempel på olika lab och forskningssamarbeten

Community engaged scholarship institute på University of Guelph – Research shop.

Open Lab inom Biofilms Research Center for Biointerfaces på Malmö högskola. Samverkar med näringsliv lokalt och globalt.

Mistra Urban Futures Skåneplattform. Forskningssamarbete mellan Malmö högskola, Lunds Universitet, SLU Alnarp, Malmö stad och Region Skåne (http://www.mistraurbanfutures.org/sv)

STORM på Malmö högskola. En kreativ och inkluderande mötesplats där studenter och medarbetare från hela Malmö högskola i samspel med omvärlden utvecklar idéer och lösningar som tar sig an dagens och framtidens utmaningar. Officiell invigning 27 april 2017.

Text: Jonas Karlsson


Fredrik Björk & Tora Törnquist presentation

Läs allt om Lärkonferensen 2017

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *