Almedalen, Nyheter

Hur får vi fram fler sociala innovationer?

I Horizon 2020 (EU:s nya ramprogram för forskning och innovation) lyfts social innovation fram som en metod för att möta samhällsutmaningar. För att resonera kring hur samhällsutmaningar kan vara en drivkraft för innovation och affärsutveckling bjöd MSI in till ett seminarium i Almedalen.

– Vi ser att intresset för vårt område växer och att det hela tiden behövs mer och fler sociala innovationer. För att lösa de samhällsutmaningar vi står inför måste vi samverka mellan sektorerna och ta oss an utmaningarna tillsammans, sa Hanna Sigsjö, verksamhetsledare på MSI, när seminariet inleddes.

Hanna berättade vidare att MSI har valt att dela in sitt arbete kring sociala innovationer i fyra fokusområden: affärsverksamhet och samhällsnytta, finansiering och effektmätning, samverkansmodeller samt forskning och utbildning. Under seminariets inledning presenterades ovanstående områden kort av MSI:s områdesansvariga.

På plats fanns också inbjudna gäster för att inspirera med exempel inom respektive område. Först ut var David Polfeldt, vd på Massive Entertainment och initiativtagare till Good Malmö.

En person i ett år
Good Malmö har under våren vuxit i Malmö, med i dagsläget 75 företag anslutna, som alla åtagit sig att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden, under ett år.

– Jag var ute i stadsdelen Rosengård i Malmö för ett tag sedan och tänkte att jag ville anställa någon av de unga arbetslösa personer jag mötte där. Sen insåg jag att det ju i och för sig är bra om jag gör det, men att det ju egentligen inte gör någon skillnad för Malmö i stort. Det som däremot gör skillnad är om fler företagare i Malmö utmanar varandra att göra samma sak. Många företag har inte insett att de faktiskt kan påverka och att de är en del av etablissemanget, sa David.

Susanna Salwén, CSR-chef på IBM berättade därefter om ett arbete de driver, där de vill få sin inköpsprocess att leda till ökad integration. IBM driver idén tillsammans med sex andra stora företag och Amerikanska handelskammaren.

Möjlighet att syna
– Genom att rikta delar av våra inköp mot en viss målgrupp hoppas vi kunna ge fler företagare och människor möjlighet att synas som inte syns annars. Tillsammans med de övriga företagen i det här projektet vill vi bygga en modell som fungerar, sa Susanna.

Thomas Bokström från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) var inbjuden att berätta lite om projektet Psynk (om psykisk hälsa för barn och unga) och hur de arbetar för att få ihop och synkronisera olika aktörer. Något de inom projektet insett är att finansiering och effektmätning blivit allt viktigare frågor när det gäller sociala innovationer. Han berättade också att det i dagsläget finns ungefär 50 svenska kommuner som har avsatt medel för sociala investeringar, medan ytterligare 50 kommuner ligger i startgroparna.

Malmökommissionens arbete
Anna Balkfors, numera verksamhetsledare på ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling (som drivs av Malmö stad och Malmö högskola) berättade därefter kort om Malmökommissionen, som hon var huvudsekreterare för. Ansatsen till kommissionen, arbetssättet och det som händer nu när rapporten är publicerad kan beskrivas både som en designprocess och som en social innovation på systemnivå i offentlig sektor.

– Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö försökte påverka och minska de skillnader i hälsa som finns mellan invånare i Malmös olika stadsdelar. 200 personer var engagerade i rapportskrivandet och genom att bryta ned relevansen för alla frågor försökte vi tillsammans arbeta fram lösningar. Det skapade ett ägarskap för både frågorna och lösningarna och gav oss korta vägar från definitionen av ett problem till dess lösningar. Framgången för Malmökommissionen handlar till stor del inte om vad vi gjort utan hur vi arbetat, berättade Anna Balkfors.

Slutligen berättade dagens moderator Marie-Louise Lövgren, tillika nytillträdd forskningsansvarig på MSI, att MSI är lika intresserat av forskning som berör social innovation som forskning som kan leda till social innovation.

Egenskaper mot behov
Ett företag som exemplifierar hur forskning an leda fram till en social innovation är Happyr, som representerades av David Johansson. Företagsidén bygger på att matcha jobbsökandes egenskaper mot arbetsgivarnas behov och rangordna ansökningar före den första granskningen.

– Vi har arbetat fram ett nytt sätt att rekrytera, där vi fokuserar på jobbsökarnas potential, oavsett vad de har för bakgrund, vad de heter eller hur gamla de är. Via vårt ”diskrimineringsfilter” vill vi jämna ut diskriminerande effekter, sa David Johansson, vd på Happyr.

Seminariet avslutades med ett antal dialogtorg, där varje grupp, utifrån respektive område, ställde sig frågan vad som behövs för att få fler och mer sociala innovationer. Den varma lokalen till trots utbyttes och delades många idéer och knöts ett antal nya kontakter. Vad detta kan leda till i framtiden återstår att se, kanske visar det sig i Almedalen nästa år?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *