Design

Designlabb och hållbar stadsutveckling

sybmol samverkansmodellerDessa projekt strävar efter att skapa en experimentyta där sektorövergripande konstellationer kan utveckla och prova nya lösningar som möter miljonprogrammens utmaningar. Flera av dem uppvisar ansatser besläktade med design även om denna term inte används explicit.

Projektgruppen för MIL har arbetat med något de kallar för Bygga om-dialogen där de försöker tackla renoveringen av miljonprogramsområden med nya metoder och ansatser. De har uttryckt ett stort intresse för att få in designprocesser som ett centralt element i arbetet, inte minst eftersom problemen är komplexa och inte låter sig lösas med traditionella metoder.

Innovationsplattform Malmö Sydost försöker också hitta en plattform som kan stödja ett långsiktigt utvecklingsarbete. Detta är relevant eftersom många upplever att stadsutveckling ofta drivs genom korta projektinterventioner, samtidigt som komplexiteten kräver längre tidshorisonter. Även projektledningen för detta projekt har börjat tänka in ett designlabb som en komponent i en sådan plattform, som också behöver innehålla mer traditionella styrningsstrukturer.

Arbete över gränserna
Områdesprogrammen i Malmö stad är ett annat projekt som starkt relaterar till design och där det finns viktiga lärdomar att hämta till denna förstudie. En av dessa lärdomar relaterar till hur ett designlabb bör avgränsas mot den mer vardagliga förvaltande verksamheten inom offentlig sektor. I detta projekt så har tjänstemän i fem olika stadsområden i Malmö stad fått möjlighet att arbeta med ett geografiskt områdesperspektiv på urban utveckling och innovation, istället för att arbeta inom ett enskilt kommunalt ansvarsområde exempelvis skola eller vård och omsorg.

Inom Områdesprogrammen så har personalen till största delen rekryterats utifrån och därför lyckats komma in med nya fräscha ögon på problem och möjligheter, men detta har också delvis skapat ett glapp mellan dessa personer, vilka fått utrymme att arbeta mer innovativt och fritt, och personer som arbetar mer traditionellt inom de vanliga förvaltningarna. Detta visar på behovet av att inte bara få in design och innovationskapacitet inom vissa avgränsade delar av en organisation utan att det snarare är viktigt att sprida och förankra denna kapacitet bredare.

Som stöd för ett av Områdesprogrammen i Holma/Kroksbäck så har forskare vid Institutionen för Urbana Studier på Malmö högskola bedrivit forskningscirklar vilka fungerat väldigt väl för att stötta tjänstemän och praktiker som driver dessa platsbaserade innovationsprocesser. I dessa cirklar så har personer från samhällets olika sektorer träffats regelbundet och diskuterat, reflekterat över och utbytt erfarenheter om hur innovationsprocesserna utvecklas. Detta är ett format som vi bedömer kan fungera bra för att stötta urbana innovationsprocesser.

Uthålliga processer behövs
En central del av hållbar stadsutveckling handlar om att stödja lokal områdesutveckling och lokala grannskap, även kallat ”community work”, vilket gjort att Malmö högskola initierat ett nätverk med forskare och praktiker som samlas och diskuterar frågeställningar relaterade till dessa områden. Möjligheterna med designlabb har presenterats och diskuterats i detta sammanhang.

Vad som blev tydligt, och som ligger i linje med internationella erfarenheter, är att dessa processer måste få ta tid och att det måste finnas en uthållighet i processerna. Det finns också en osäkerhet i Malmö stad kring hur man ska förhålla sig till föreningar. I den mån offentlig sektor engagerar sig i idéburen sektor så är det med stora etablerade aktörer och det finns en stor misstänksamhet mot till exempel mindre invandrarföreningar, samtidigt som dessa kanske är de mest centrala att få med sig i olika samverkansprocesser. Det uttrycktes också att vi måste systematisera kunskap och skapa lärandeprocesser där kommunala tjänstemän kan lära av varandra liksom från idéburen sektor.

Utöver att stödja problemformulering och att möjliggöra en experimentyta inom hållbar stadsutveckling så kan ett designlabb bidra med flera andra kvaliteter i dessa projekt:

1.Visioner och nya berättelser om samhällsutveckling
I flera av dessa plattformar så har det, utöver de olika mål som beskrivits i projektansökningar, exempelvis att minska koldioxidutsläpp eller att utveckla nya mer effektiva sätt att renovera, blivit centralt att skapa nya berättelser om hållbar stadsutveckling och miljonprogramsområden.

Dessa berättelser är viktiga både för att de fungerar som visioner som kan driva utvecklingen vidare, men också för att de fungerar som ”attraktorer” som mobiliserar och lockar till sig viktiga aktörer, som näringsliv, forskare, medborgare med flera, som kan hjälpa till med utvecklingsarbetet.

2.Fördjupad medborgarinvolvering
De tre projektgrupperna har lyft fram att ett återkommande dilemma är hur man kan arbeta med medborgare genom dialog och samarbetsprocesser. Trots att många ser det som värdefullt, så kräver det resurser liksom speciella kompetenser. Många ställer sig frågande till i vilken omfattning och hur de ska arbeta med medborgare?

Finns det sätt att visa på värdet av det så blir det också lättare att äska medel för att arbeta med detta fokus. En potentiellt viktig nod för designlabb vad gäller att nå ut till och engagera medborgare i att diskutera och prototypa möjliga framtider är att samverka med bibliotek. Detta blev tydligt när Region Skåne bjöd in oss att presentera möjligheterna med designlabb för skånska bibliotekschefer under ett av deras utvecklingsinternat. Bibliotekens grunduppdrag att arbeta med folkbildning och demokratifrågor, ge medborgarna utrymme för medskapande och delaktighet samt vidga och öka förståelsen för omvärlden utgör också en värdegrundsbas som stämmer väl överens med ett designlabb.

3.Infrastrukturering
Att arbeta med design-drivet utvecklingsarbete i miljonprogrammen och att engagera de olika medborgargrupper som verkar och lever där ställer särskilda krav på förhållningssätt och metoder. En av de ansatser som visat sig relevant och som fått allt större spridning är vad som ofta går under namnet ”infrastrukturering”.

Dessa ansatser bygger på långa processer och förmågan att förankra utvecklingsprojekt i de lokala förutsättningar som råder och koppla samman olika aktörer och medborgare i ett lokalt grannskap. De syftar till att bygga socialt kapital och inkluderar marginaliserade liksom starka och etablerade aktörer.

I denna artikel har vi gett exempel på konkreta erfarenheter från Malmö. Samtidigt efterlyser vi hela tiden fler praktiska erfarenheter och goda exempel. Välkommen att höra av dig om du har några tips!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *