Genom såväl politiska satsningar som sträcker sig över flera departement och ekonomiska vill man kraftigt öka antalat sociala företag på den danska marknaden.

I budgeten för 2013 avsattes 25 miljoner danska kronor för att stötta utvecklingen av området. Samtidigt tillsattes en kommitté som i början på förra året presenterade sin rapport med syfte att ge råd och rekommendationer till den danska regeringen om vad som behöver göras för att främja sociala företag och entreprenörskap.

I rapporten definieras sociala företag (socialøkonomiske virksomheder)på följande vis: ”Socialøkonomiske virksomheder er private og driver erhverv med det formål gennem deres virke og indtjening at fremme særlige sociale formål.”

Rappporten beskriver sociala företag som aktörer som rör sig mellan den private, offentliga och ideella sektorn och kombinerar metoder från de olika sektorerna.

De skiljer sig från privata företag genom att de sätter samhällsnytta som primärt mål, och de skiljer sig från den ideella sektorn genom att använda sig av affärsmässiga metoder för att uppnå sina mål.

Rapporten definierar sociala företag i en dansk kontext, ger en nulägesbeskrivning samt ger 26 rekommendationer på hur man stärker sociala företag i Danmark.

I september 2014 lanserade den danska regeringen sin nationella satsning på sociala företag och social entreprenörskap, som går under namnet “ Fler och starkare sociala företag i Danmark” och pågår under 2014-2015.

Satsningen består av sammanlagt tio initiativ bland andra:

• Bättre stödstruktur genom att skapa en nationell platform för sociala företag samt ett tvärsektoriellt råd som följer arbetet och ser till att det förankras brett och på alla plan.
• Ökad kunskap och kännedom genom en större informationskampanj samt att arbeta fram verktyg för att mäta effekter.
• Tydligare identitet genom en särskild bolagsform för sociala företag.
• Stärkt affärsstöd genom utveckling av partnerskap mellan traditionella större danska företag och sociala företag.

Satsningen drivs på tvärs över flera departement i Danmark men lyder under socialdepartementet. Den som fått i uppdrag att genomföra de tio stegen som presenterades i satsningen är “ National Centre for Social Enterprises”, ett nytt nationellt center med cirka 10 anställda.

De räknar med att det 2013 fanns cirka 300 sociala företag i Danmark, varav cirka hälften tillkommit efter 2007. Dryga 40 procent av dessa går under epitetet ”Work Integration Social Enterprises”, de sociala företag som vi i Sverige kallar arbetsintegrerande sociala företag och som bland annat följs och stöttats under en längre tid av svenska Tillväxtverkets program.

Återstående 60 procent finns inom branscher som arbetar med sociala frågor, hälsa och sjukvård, kultur och miljö.

En av uppgifterna som centret har är att marknadsföra och uppmärksamma sociala företag. Det gör man bland annat genom en årlig tävling där man korar årets sociala företag. Den 17 april i år presenteras 2015 års vinnare.

Utöver denna breda och gedigna satsning från politiskt håll har man i Danmark även tagit ett grepp kring den avgörande frågan om finansiering av sociala företag och socialt entreprenörskap, och där finns Danske Sociale kapitalfond, som etablerades 2011. Sedan starten har fonden kartlagt över 450 investeringsobjekt och utvecklat nya finansieringsmetoder för att hjälp sociala företag utvecklas. Verksamheterna i deras investeringsportfölj har vuxit med 25 procent och förbättrat sitt driftsresultat med ca 350 procent.